Betraktelse.

Det fanns en tid då hela livet låg framför dig. Obekymrat sparkade du av dig skorna i hallen efter skolan. Solen gick upp morgon efter morgon. Månen lyste medan du sov. Livet passerade och dagar radades upp som dagar gör.

Det finns en tid då hela livet kommer att ligga bakom dig. Månen kommer att leta efter dig om nätterna, solen kommer att värma upp andra hjärtan, för dina dagar är till ända. Ditt minne kommer att bevaras i trädens sus, i havets ebb och flod, över ängarna.

Det finns ett nu. Tiden står hand i hand runtomkring oss, ramar in smärtpunkter och skönhet. Månen och solen missar ingenting, träden är tysta vittnen inför det liv som just nu rullas ut framför oss. Varje dag vill bära oss på sina axlar, lyfta oss så högt att vi kan se vår egen horisont.