Tidens händer.

Tidens händer formar våra ansikten. Två mjuka handflator omfamnar allt som vi är, allt som vi var och allt som är på väg. Misslyckanden och glansdagar, sargade sanningar och soliga minnen, allt får vara med i livet som är vårt.

Tidens händer formar vårt inre. Verklighet och drömmar vilar knäppta över bröstet, hand i hand, dag för dag. I de inre rummen finns inga begränsningar, inget dömande och ingen oro. På den innersta platsen är vi fria från tid och rum.

Tidens händer formar våra hjärtan. Skråmor förvandlas till visdom, sorg ger näring till lyckan, längtan vinner över tvekan. Livet strömmar emot oss, som en varm vind. Ansikten vänds mot solen. Det enda som räknas är här och nu.