Om uthållighet.

Det finns inga gränser för vad vi kan åstadkomma mitt i det vi går igenom just nu. Tårar som fälls är sorg som hittar hem. Dörras som stängs kan bli till tillit som fördjupas. Nya tankar som tänks kan bli framtidens bärande hopp. När vi tvingas omvärdera, utvärdera och stanna upp kan det allra vackraste födas, om vi behåller vår uthållighet och medmänsklighet.

Vi är alla en bit av den karta vars motiv visar lärdomarna och visdomen av det vi står mitt i just nu. Vi är framtiden, kraften och ljuset. Vi kan bli ansiktet för uthållighet och armarna och benen för medmänsklighet. Vi kan besluta oss för att aldrig ge upp, vad som än sker. Vi kan läsa, lyssna, fördjupa, förfina och förenkla våra liv. Vi kan ta en dag i taget och se till att vi lär oss något djupt värdefullt av detta.

I dag, låt oss öppna våra hjärtan, våra ögon, vårt ansikte och våra händer. Låt oss bygga något vackert av den tid och det utrymme vi har just nu. Låt oss lita på att naturens krafter bär oss, precis som vårens sädesärlor. Låt oss lyfta blicken till dem som behöver vår styrka. Låt vårt bästa tänkande bli till hopp för någon annan. Och när vi känner oss hjälplösa, låt oss finna någon att hjälpa.