Pärlband & horisonter.

Året ligger bakom oss, hoprullat som ett pärlband av minnen inuti. Framför oss ligger ett öppet fält av dagar. Tid som hoppas på vår närvaro, på vår ärlighet och på vår äkthet. Veckor och månader som sätter sin tillit till vår villighet att skydda det som ska ligga hoprullat som det allra vackraste när 2023 övergår till 2024.

Vårt inre pärlband kan rullas ut och läggas på ett papper, rakt som en horisont. Horisonten kan ge insikter, klarhet, förståelse och acceptans. Den kan upptäcka mönster från året som gått, frigöra onödigt bagage och hitta de situationer som vill upplevas igen. Den kan klargöra vilka känslor som vill pulsera i våra kroppar och vilka platser som ger en levande känsla av rymd och vidd.

Horisonter ger klarhet. De separerar himmel från hav, svart från vitt och viktigt från oviktigt. För horisonter målas inte bara i naturen, utan även inom oss som perspektiv och utsiktspunkter. Inre horisonter hjälper oss att se klart, att välja selektivt, att ta avstamp och sedan fortsätta med kavata steg och skarpa konturer.

Vad är allra viktigast 2023, om livet självt får välja? Vad är inte viktigt längre? Vilka pärlor vill vi trä på våra pärlband och hur vill vi att våra horisonter ska målas på papper om ett år? Inom vilka områden vill vi ta ett steg tillbaka, för att låta någon annan skina? Och var ska vi kliva fram och ge vårt allt? Vad ska vi sluta med, göra oss av med, och sist men inte minst: Vad har vi i våra liv som vi kan älska lite mer?